Igår när jag var och handlade så hittade jag hel röding i fiskdisken.
Skulle inte alls ha någon fisk, men blev kanonsugen och köpte med mig en firre hem.
Så nu är det snart dags för ett vinnande koncept á la André!
Hemmagjort potatismos (låtsasmos som Emil sa när vi var små, haha)
Koka potatis, häll av vattnet.
I med en skvätt mjölk och en bra bit smör.
Salt, peppar. Kör med elvispen tills det är ett fint mos.
Röding
Filéea och plocka ben.
Krydda med exempelvis citronpeppar.
Stek i smör, några minuter på vardera sida.
Låt skinnet sitta kvar.
Såsen
Ta creme fraiche, senap (gärna stark) och flytande honung.
ca en matsked av de två senare, ca fyra dl creme fraiche.
Värm på spisen, inte så det kokar, men tills allt blandats ihop.
Krydda med salt o peppar.
Klipp ner antingen dill eller gräslök.
Kan serveras både varm och kall.
TA INTE NÅGON LÄTTVARIANT AV CREME FRAICHE!!!!
Ja men se där, ett helgmiddagstips så här på en måndag.
HA HA HA!!
måndag 4 oktober 2010
söndag 3 oktober 2010
Nytt jobb
Imorrn är första dagen för mig på mitt nya jobb.
Kan ärligt säga att ja är rätt nervös, men det känns bra ändå.
Det är ju bara att köra på. Bara jag inte försover mig, hemska tanke..
Helgen har varit lugn, igår var jag bara hemma, frånsett en sväng in till Thomas som jobbade på bion, och höll honom sällskap ett tag.
Nu är jag i full färd med att greja lite käk, är alldeles utsvulten, huhu, synd om mig.
Ska bli kul att se Ensam Mamma Söker, enbart för att min vän Frank är med. Kul att se hur hans personlighet speglar i tv-rutan, haha.
That´s all folks!
Kan ärligt säga att ja är rätt nervös, men det känns bra ändå.
Det är ju bara att köra på. Bara jag inte försover mig, hemska tanke..
Helgen har varit lugn, igår var jag bara hemma, frånsett en sväng in till Thomas som jobbade på bion, och höll honom sällskap ett tag.
Nu är jag i full färd med att greja lite käk, är alldeles utsvulten, huhu, synd om mig.
Ska bli kul att se Ensam Mamma Söker, enbart för att min vän Frank är med. Kul att se hur hans personlighet speglar i tv-rutan, haha.
That´s all folks!
lördag 2 oktober 2010
SAKNAR MIN BROR SÅ FRUKTANSVÄRT MYCKET!!
Snart är det sju år sen som jag sist såg honom i livet. I mina drömmar och tankar dyker han ofta upp, Emil, min bror. Du var så otroligt fin och snäll.
Älskar dig så mycket, och kommer alltid att göra! Går inte att förklara med ord de känslor som bubblar inombords.
Det är så mycket som man hade velat göra tillsammans med dig, typiska saker som bröder gör....
Men jag vet att du finns med, när jag nu gör dessa saker med vänner eller någon av våra andra bröder.
tisdag 28 september 2010
Vart är shortsen??
Igår blev det övertid på jobbet som det ofta blir på måndagar. Att det blev det igår är ju inte alls så konstigt eftersom det var min sista kontorsdag innan jag byter jobb. Men trots flera timmars övertid, så hann jag inte klart allt och fick fortsätta idag, man vill ju inte lämna stället och ha en massa ogjort.
Då jag inte vill att Katten (som hon nu får heta, då Judith visade sig vara upptaget) ska vara hemma själv allt för länge, så skippade jag att dra till gymmet efter jobbet och for raka vägen hem.
Jag möttes av en svart, hårig, och gällt jamande liten krabat som faktiskt verkade uppskatta att jag kom hem.
Då jag inte tränade igår, så var jag extra tagad för ett grymt pass idag med många svettpärlor i pannan och ömmande muskler efteråt som resultat.
Så jag nästan rusade till gymmet och in i omklädningsrummet för att snabbt kunna sätta igång.
Trots att det är ett nyrenoverat och fräscht gym så finns det en svag doft av gammal svett i omklädningsrummen, men i min iver så tänkte jag inte en sekund på den, trots att jag annars ogillar den skarpt.
Upp med väskan och av med kläderna, för att jag sen till min stora besvikelse inser att jag missat att packa ner träningsshortsen.
FAN´S DJÄVLA SKIT!! skrek jag rätt ut och den lite lätt feta gubben i duschen slutade tvärt med sin falsksång.
Då dom slutat med all försäljning av träningsklädet i receptionen var det bara att packa klä på sig igen och åka hem.
Imorrn är det Eriksson som ska köra ihjäl sig bland vikterna och löpbanden.
Det är min gammsvett som ska sätta prägeln mellan skåpen i omklädningsrummet.
Imorrn ska jag köra utav bara helvete!!
Då jag inte vill att Katten (som hon nu får heta, då Judith visade sig vara upptaget) ska vara hemma själv allt för länge, så skippade jag att dra till gymmet efter jobbet och for raka vägen hem.
Jag möttes av en svart, hårig, och gällt jamande liten krabat som faktiskt verkade uppskatta att jag kom hem.
Då jag inte tränade igår, så var jag extra tagad för ett grymt pass idag med många svettpärlor i pannan och ömmande muskler efteråt som resultat.
Så jag nästan rusade till gymmet och in i omklädningsrummet för att snabbt kunna sätta igång.
Trots att det är ett nyrenoverat och fräscht gym så finns det en svag doft av gammal svett i omklädningsrummen, men i min iver så tänkte jag inte en sekund på den, trots att jag annars ogillar den skarpt.
Upp med väskan och av med kläderna, för att jag sen till min stora besvikelse inser att jag missat att packa ner träningsshortsen.
FAN´S DJÄVLA SKIT!! skrek jag rätt ut och den lite lätt feta gubben i duschen slutade tvärt med sin falsksång.
Då dom slutat med all försäljning av träningsklädet i receptionen var det bara att packa klä på sig igen och åka hem.
Imorrn är det Eriksson som ska köra ihjäl sig bland vikterna och löpbanden.
Det är min gammsvett som ska sätta prägeln mellan skåpen i omklädningsrummet.
Imorrn ska jag köra utav bara helvete!!
lördag 25 september 2010
J U D I T H har kommit hem
Jag har ju nu fått hem min katt som jag har haft lite problem att hitta ett lämpligt namn på. Det första jag bestämde mig för blev totalsågat av nästan alla jag berättade det för.
Rabies, är inte det lite kul på en katt, jaja bara Jennie H tyckte att det var ok, så vi blev ner röstade.
Sen blev det lite olka innan jag bestämde mig för Sigbritt, enbart för att det var så fult.
Igår kom hon hem och när jag ropade på henne så kändes det bara inte rätt..
SIIBRIITT, SIIGBRIITT!! VARS ÄR DU?
nej, det funkade inte, så tills idag har hon fått heta Kissen, men ytterligare en gång har jag nu bestämt mig, och denna gång får det vara rätt.
Såg på tv imorse och när comhem reklamen med Judith och Judith visades så stod det klart. Min svarta lilla hårboll ska heta Judith. Inte för att det finns någon som helst koppling mellan henne och fetknopparna i reklamen, men det känns rätt.
Var och fixade min blinkers på bilen idag, och på vägen hem svängde jag in till John en sväng för se hur det går med renoveringarna. Såg bra ut, och när jag var på väg att fara så såg jag något som jag blev väldigt avis på.
John har skaffat en displayväska åt sina klockor. Såg väldigt elegant och lyxigt ut.
En sån måste jag ha, just för att den var sjukt snygg, men också för att mina klockor ligger huller om buller här hemma.
Nu måste jag kila och busa lite med min nyvunna familjemedlem..
Miao, eller jag menar Ciao!! (höhö, humorn är på topp.)
Rabies, är inte det lite kul på en katt, jaja bara Jennie H tyckte att det var ok, så vi blev ner röstade.
Sen blev det lite olka innan jag bestämde mig för Sigbritt, enbart för att det var så fult.
Igår kom hon hem och när jag ropade på henne så kändes det bara inte rätt..
SIIBRIITT, SIIGBRIITT!! VARS ÄR DU?
nej, det funkade inte, så tills idag har hon fått heta Kissen, men ytterligare en gång har jag nu bestämt mig, och denna gång får det vara rätt.
Såg på tv imorse och när comhem reklamen med Judith och Judith visades så stod det klart. Min svarta lilla hårboll ska heta Judith. Inte för att det finns någon som helst koppling mellan henne och fetknopparna i reklamen, men det känns rätt.
Var och fixade min blinkers på bilen idag, och på vägen hem svängde jag in till John en sväng för se hur det går med renoveringarna. Såg bra ut, och när jag var på väg att fara så såg jag något som jag blev väldigt avis på.
John har skaffat en displayväska åt sina klockor. Såg väldigt elegant och lyxigt ut.
En sån måste jag ha, just för att den var sjukt snygg, men också för att mina klockor ligger huller om buller här hemma.
Nu måste jag kila och busa lite med min nyvunna familjemedlem..
Miao, eller jag menar Ciao!! (höhö, humorn är på topp.)
onsdag 22 september 2010
Lite ditt, och lite datt!
Suttit och läst lite av min inlägg, har ju faktiskt blivit några stycken nu, och jag inser att det är väldigt blandat det jag skriver om.
En hel del fest, lite jobb och ett och annat inlägg om min gråa vardag.
Men rätt gött att det är så varierat ändå, hur kul hade det vart annars. Varken i läsarsyfte eller för mig, hur kul kan det vara att ha ett så inrutat och tradigt liv?
Det som verkligen inte är tradigt är min arbetslivserfarenhet. Från det att jag var sexton så har jag haft jobb, som inte bara är för en sommar.
Jag har hunnit med fler arbetsplatser än vad många gör under en livstid. Visst, man kan tycka att det är på grund av att jag aldrig platsat och därför fått byta.
Men jag har alltid gjort mycket bra ifrån mig, och själv valt att sluta.
Anledningarna är flera, ibland för att jag vill testa något nytt, ibland för att jag får mer betalt på det nya.
Men över lag är det för att hela tiden se om jag klarar av det jag tar mig för. Jag drivs av att övervinna rädslan som alltid infinner sig då jag ska börja ett nytt jobb.
Nu har jag fem arbetsdagar kvar på Jack&Jones, innan jag sen börjar på M&M Marketing som reklamsäljare. Och som vanligt, har det börjat pirra i magen och jag undrar om jag gjort rätt.
LIFE IS A CHALLANGE. TAKE IT, AND YOU´VE WON THE HALF ALREADY!
En hel del fest, lite jobb och ett och annat inlägg om min gråa vardag.
Men rätt gött att det är så varierat ändå, hur kul hade det vart annars. Varken i läsarsyfte eller för mig, hur kul kan det vara att ha ett så inrutat och tradigt liv?
Det som verkligen inte är tradigt är min arbetslivserfarenhet. Från det att jag var sexton så har jag haft jobb, som inte bara är för en sommar.
Jag har hunnit med fler arbetsplatser än vad många gör under en livstid. Visst, man kan tycka att det är på grund av att jag aldrig platsat och därför fått byta.
Men jag har alltid gjort mycket bra ifrån mig, och själv valt att sluta.
Anledningarna är flera, ibland för att jag vill testa något nytt, ibland för att jag får mer betalt på det nya.
Men över lag är det för att hela tiden se om jag klarar av det jag tar mig för. Jag drivs av att övervinna rädslan som alltid infinner sig då jag ska börja ett nytt jobb.
Nu har jag fem arbetsdagar kvar på Jack&Jones, innan jag sen börjar på M&M Marketing som reklamsäljare. Och som vanligt, har det börjat pirra i magen och jag undrar om jag gjort rätt.
LIFE IS A CHALLANGE. TAKE IT, AND YOU´VE WON THE HALF ALREADY!
tisdag 21 september 2010
Vad vore livet...
...utan motgångar??
När man ser på tv eller film, så kan det strula till sig för en del rätt ordentligt.
Dom skaffar sig rejäla skulder, tabbar sig i kärlekslivet eller har en extremt ansträngd relation till någon närstående.
Men allt som oftast så löser det sig i slutändan och alla lever lyckliga i alla sina dagar!!
Well, hur skulle det se ut i verkligheten? Emellanåt så skulle jag tycka att det skulle rätt skönt att min ekonomi vände över en natt, och mina bankkonton skulle inte bara innehålla en uppsjö med nollar, utan det skulle framför finnas en eller flera värdesiffror.
Att inte veta vad kärleksproblem och brustet hjärta innebär, det skulle vara underbart, för det är väl bland det värsta man kan uppleva.
Eller varför inte stänga ögonen, blunda riktigt hårt ett tag, och när man sen öppnar dom igen så har man inte ett decenniers långt agg mot sin far, det har bara lösts upp i intet för att man pratats vid i några få minuter.
Är det så här enkelt man vill ha det? Eller är vi beredda att ta de motgångar vi möter på i livet, som samtidigt också stärker oss och får oss att klara av andra prövningar som livet bjuder på?
Med facit i hand kan jag säga att de tre exempel på riktigt tuffa prövningar som jag tagit upp är skitjobbiga, och det tar tid att lära sig att handskas med dessa.
Men jag känner inte att jag vill ha något ogjort för allt som jag varit med om, både bra och dåligt, har format mig till den jag är idag.
Och jag älskar mig själv :)
När man ser på tv eller film, så kan det strula till sig för en del rätt ordentligt.
Dom skaffar sig rejäla skulder, tabbar sig i kärlekslivet eller har en extremt ansträngd relation till någon närstående.
Men allt som oftast så löser det sig i slutändan och alla lever lyckliga i alla sina dagar!!
Well, hur skulle det se ut i verkligheten? Emellanåt så skulle jag tycka att det skulle rätt skönt att min ekonomi vände över en natt, och mina bankkonton skulle inte bara innehålla en uppsjö med nollar, utan det skulle framför finnas en eller flera värdesiffror.
Att inte veta vad kärleksproblem och brustet hjärta innebär, det skulle vara underbart, för det är väl bland det värsta man kan uppleva.
Eller varför inte stänga ögonen, blunda riktigt hårt ett tag, och när man sen öppnar dom igen så har man inte ett decenniers långt agg mot sin far, det har bara lösts upp i intet för att man pratats vid i några få minuter.
Är det så här enkelt man vill ha det? Eller är vi beredda att ta de motgångar vi möter på i livet, som samtidigt också stärker oss och får oss att klara av andra prövningar som livet bjuder på?
Med facit i hand kan jag säga att de tre exempel på riktigt tuffa prövningar som jag tagit upp är skitjobbiga, och det tar tid att lära sig att handskas med dessa.
Men jag känner inte att jag vill ha något ogjort för allt som jag varit med om, både bra och dåligt, har format mig till den jag är idag.
Och jag älskar mig själv :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)