tisdag 21 september 2010

Vad vore livet...

...utan motgångar??
När man ser på tv eller film, så kan det strula till sig för en del rätt ordentligt.
Dom skaffar sig rejäla skulder, tabbar sig i kärlekslivet eller har en extremt ansträngd relation till någon närstående.
Men allt som oftast så löser det sig i slutändan och alla lever lyckliga i alla sina dagar!!

Well, hur skulle det se ut i verkligheten? Emellanåt så skulle jag tycka att det skulle rätt skönt att min ekonomi vände över en natt, och mina bankkonton skulle inte bara innehålla en uppsjö med nollar, utan det skulle framför finnas en eller flera värdesiffror.
Att inte veta vad kärleksproblem och brustet hjärta innebär, det skulle vara underbart, för det är väl bland det värsta man kan uppleva.

Eller varför inte stänga ögonen, blunda riktigt hårt ett tag, och när man sen öppnar dom igen så har man inte ett decenniers långt agg mot sin far, det har bara lösts upp i intet för att man pratats vid i några få minuter.

Är det så här enkelt man vill ha det? Eller är vi beredda att ta de motgångar vi möter på i livet, som samtidigt också stärker oss och får oss att klara av andra prövningar som livet bjuder på?

Med facit i hand kan jag säga att de tre exempel på riktigt tuffa prövningar som jag tagit upp är skitjobbiga, och det tar tid att lära sig att handskas med dessa.
Men jag känner inte att jag vill ha något ogjort för allt som jag varit med om, både bra och dåligt, har format mig till den jag är idag.

Och jag älskar mig själv :)

1 kommentar:

John sa...

Den Andre jag lärt känna är en underbar person, du är en riktigt bra vän och jag är glad över att lärt känna dej. Motgångar är aldrig roligt, men tack vare dom så biter man ihop och kämpar för att det ska bli bättre.

Efter regn kommer solsken..hihi..töntigt..but true

Man ska sträva efter att inte göra sej ovän med någon nära, skulle den personen försvinna ur ens liv så har man tappat alla chanser till att kunna bli vänner igen. Det kan vara den tuffaste av motgångar att leva vidare med.