Fina vänner man har!

Ibland kan det kännas som att man är helt ensam. Man har flera fina vänner som alltid ställer upp, men när man inte berättar något för dom så är det ju inte lätt för dom att finnas där och stötta, eller komma med goda råd.

Har i några veckors tid haft en ond känsla i magen, och inte sagt till någon hur mina tankar gott, hur mina känslor flugit upp och ner.
Idag fick jag veta att det jag gott och funderat på är som jag trott, och min reaktion av detta blev väldigt oväntad.

Jag vet att detta är vad som är bra, inte minst för mig, men ändå blev det väldigt jobbigt.
Vid såna här tillfällen är man ensam i hela världen, eller det är iallafall som det känns.
Idag gjorde jag något som jag inte normalt gör, jag öppnade mig för mina vänner och berättade om mina känslor och hur jag mådde. Helt otroligt vilket stöd jag fick, känns riktigt bra.
Vilka underbara vänner jag har. Känns redan bättre.

För att skriva något klokt så snor jag en text som en av alla mina fina vänner har tatuerad

Per Asbera Ad Astra

Latin för: Genom svårigheterna, mot stjärnorna.


Me, in a very happy preiod in my life!