Har ju inte direkt pysslat så länge med den här bloggverksamheten, men shit vad snabbt man ramlade dit.
Känner hela dagarna att jag måste komma hem nångång så jag dels kan skriva av mig, trots att jag inte har nåt vettigt att komma med, och dels för att kolla runt och se vad som förgyller livet för alla andra bloggarproffs.
Man bjuds alltid på ett skratt, eller iallafall på ett litet hånleende då man läser om nån som haft en riktig skitdag.
Bara för att man blir varse att det finns nån där ute som har det värre än en själv, åtminstone idag.
Vilken bra grej detta med blaoggande är, jag har hittat min drog!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar