Visst! sa jag lite yrvaket, men kom sen på att stan öppnade ju inte förrän tolv då det är röddag.
Tråkigt för Anna som redan var i stan.
Ja ja när jag väl for in så började vistelesen i metropolan vik med att inhandla lite teater smank på leklust.
Sen blev det den efterlängtade fikan på Porten, ostmacka, kaffe och givetvis lite socker i form av en stor bit amerikansk chokladkaka. Lattjo!!
Köpte senare även lite reakläder som ska trasas sönder inför kvällens bravader.
På vägen hem så körde jag vidare istället för att svänga in på min gata utan att jag tänkte på det.
Halvvägs till Själevad kom jag på mig själv och fattade att jag tänkte hälsa på Emil en sväg.
Det blir inte så ofta som man vill men det tar liksom emot lite.
Men nu när det är allhelgona och samtidigt sex år sedan han gick bort så var det en självklarhet.
Kändes mycket bra, satt där en stund och pratade lite med honom.
Saknaden efter min bror kommer alltid att finnas där och jag fick några fina rader av en gammal arbetskamrat som jag tänkte dela med mig av här.
A loved one is not gone, until they are forgotten.
And to live, in the hearts of those left behind, is to live forever !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar