onsdag 9 december 2009

Die facebook, die!


Har haft Facebook nu i några år och har tyckt att sidan är helt ok.
Men om jag jämför hur den är nu med hur den en gång var så är det ju katastrof.
Sidan är fullspäckad med personer som egentligen kanske borde stanna kvar på communitys som bilddagboken, lunarstorm eller liknande.
Att hela tiden få veta hur arg alla är och att dom vill slå sönder nåt är ju hemskt intressant. Att skriva i metaforer för att reta andra personer verkar vara vad man ska göra. Kan man inte bara ta upp dom problem man har med den det berör och skita i att informera hela världen om det. Det är ändå ingen som bryr sig.
Trodde ju att man hittat en sida som kanske kunde få vara lite mer av det vuxna slaget, men icke. Folk som inte vuxit ur blöjan än måste likt ett virus klämma in sig precis överallt.
Och sen alla applikationer som finns, pinsamt att dom excisterar.
Vad är farmville? Rejält nördigt om du frågar mig.
Dagligen får man invites från alla möjliga helt värdelösa grejor. Detta gör ju att man inte längre känner att man vill kolla sidan, tråkigt då det som sagt från början var en bra grej. Men så är det kanske med allt.
Lägg ner skiten, eller börja ta betalt för medlemskpaet så man slipper alla odågor.

tisdag 8 december 2009

Nu kör livet igång igen

I några månader nu har det känts som att mitt liv har varit pausat. Mycket har hänt men jag har inte riktigt hunnit ta in det. Eller kanske inte velat ta åt mig av det. Ett smärre sammanbrott uppstog i samband med att jag var tvungen att ta ledigt två dagar från jobbet för att orka med min vardag. Alla har det självklart lite kämpigt emellanåt men det jag gjort fel är att jag inte gjort utlopp för det, istället har jag bara samlat på mig.
Vilket som, så har jag nu insett att jag har en större roll att spela än springpojke åt andra. Jag har fattat att ordet NEJ är helt okej att använda då man så gärna vill det. Att emellanåt sätta sig själv i första hand är helt normalt och just vad jag kommer att göra lite mer ofta i fortsättningen.

Jag är redo att trycka på PLAY och börja leva igen, och gissa om jag måste köra på för att hinna med allt som hänt medans jag pausat.

Oj vad seriöst det här blev, kanske lite vuxet rent av.

måndag 7 december 2009

Pannkakor är en konst

Kanske inte riktigt konst men det är en kosnt att göra.
Får aldrig till dom, hälften av smeten är bara att kasta, i form av misslyckade pannkakor. Hur svårt kan det vara egentligen, nästan oinsamt att säga det men jag är ju för klåen utbildad kock.
Har ju förvisso aldrig jobbat som det men lite borde man ju kunna. Jag har inget problem att kirra en riktigt fin middag men vanlig husmanskost får jag ofta problem med. Ja ja, finns ju värre saker att vara katastrofalt dålig på istället för pannkaksflippning.
Lite sent att köka middag men nu hugger jag in.

söndag 6 december 2009

En helg av sömn

Den här helgen har jag sovit igen enormt många timmar som jag känner att jag tappat tidigare. Jobbade 08:00-16:00 på lördag men direkt jag ko hem så föll ögonlocken ner och jag sovde ett par timmar innan det var dags för tårtkalas hos John. När jag senare kom hem tidig söndagsmorgon så var det samma visa igen. Däckade direkt och vaknade vid 13-tiden idag. Helt underbart vad skönt det är att sova. Hur kan det egentligen vara så? Man gör ju absolut ingenting förutom att ligga still, röra sig lite varannan timme kanske.

Idag har jag varit hos Larsa och Kängan. Det var riktigt kul då det var ett bra tag sen som jag hälsade på dom. Jag blev bjuden på mat och sen surrade vi ett tag innan det var dags för hemfärd.
Väl hemma skulle jag se film hade jag tänkt, men då jag sumpat fjärren så blev det televisionen som fick stå för underhållningen istället.
Nu är det dags att slutföra min sömnapné-helg.
Natti Natti!

fredag 4 december 2009

Fredagsmys!

Idag skulle jag ha jobbat hela dagen men så blev inte fallet. Jag tog ledigt vilket jag inte ångrar nu i efterhand, det blev hela 14 timmars välbehövlig sömn inatt och jag klev upp först strax före 12:00.
Idag har jag städat i läggan, är dock inte klar, och varit med Teres och handlat, så nu är både frys och kyl fulla. Känns ju rätt ok.
Men ändå har jag ingen aning om vad jag ska käka idag. Lika lite vet jag vad jag ska hitta på att göra ikväll. Blir nog lite fredagsmys för mig själv. Alltså tv och lite pepparkakor, ni som nu började tänka okristna tankar.
Nej, torka golven nu kanske så jag kan fokusera på middag för 1 sen.

torsdag 3 december 2009

Klockan är mycket

Man borde kanske ha lagt sig för att få sina timmar av skönhetssömn för ett tag sen men så blir det aldrig då man hälsar på hemma hos John, då man har så trevligt att tiden bara rinner iväg. Bra betyg till John iaf. (och Jennie också :)
Ikväll var ämnet radiostyrda bilar- modell lite större. När jag kom dit så höll John och Tomas på med sina dyrgripar och efter lite mek så for vi och sladdade runt lite, var riktigt roligt faktiskt.



På vägen hem nu ikväll så trodde jag knappt att det var sant då detta puko låg före mig. Det blev en omväg bara för att verkligen övertyga mig själv om att det faktiskt var sant.
Det är runt -10 ute och karln sitter och kör med nedcabbat. Måste ju vara fuktskadat i träbalken hos detta smart-ass till pucko.


Bilden är lite suddig men visst ser ni att det är nercabbat

tisdag 1 december 2009

Förkylningstider!

Har nu varit mer eller mindre snorig i nästan tre veckor.
Hade lite smått panik att det skulle bryta ut strax innan helgen som just var.
Vi hade ordnat en överraskningsfest för John då han fyller 25 i dagarna här.
Blev helt galet bra, och han hade inte misstänkt något, trots alla samtal och sms som hoppat mellan Jennies och min mobil. Det blev femkamp, som jag vann BTW, och sen ett par omgångar laserspel. Vad som utspelade sig på den oplanerade hemmafesten tål inte nämnas här :)
Men iaf, förkylningen var det snack om. jag har hela tiden småhånat alla som hela tiden surrar om den förbaskade Svininfluensan, men nu börjar man nästan oroa sig lite självt också.
Feber som kommer och går, ont i lederna, och för att toppa det så är jag mer eller mindre yr hela tiden. men det hör ju till min vardag så kanske att det inte har med nåt grisvirus att göra.
Ja ja nu är det dags att återgå till arbetet.